kramas

Oj, så tomt det var i sängen när jag vaknade.
Man vänjer sig så fort med att ha någon bredvid sig när man sover.
Förhoppningsvis behöver jag inte sova ensam allt för länge till,
men inget är planerat, så det vet jag inte än.

På dagens schema står tvätt, disk och massa plugg.
Inte en dag att se fram emot.
Och helst av allt vill jag bara sitta kvar som jag gör nu,
med Adrian i knät och han lutar sitt lilla huvud mot min axel.

Jag kommer kanske uppdatera mer under dagen,
men nu ska jag återgå till myset och kaffekoppen.
Det är så sällan Adrian är gosig, så man måste passa på.

- taaa

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0